Tvistlösning

Uppstår en tvist mellan två eller flera parter som inte kommer överens i en viss fråga kan det vara till stor nytta att anlita ett juridiskt ombud för skyndsam och effektiv hjälp. En tvist kan vara hänförlig till olika rättsområden såsom avtalsrätt, köprätt, skadeståndsrätt, fastighetsrätt, hyresrätt och familjerätt.

En tvist prövas av domstol och inleds genom att en stämningsansökan skickas in, vanligtvis görs detta av ombudet. Den part i målet som har ett krav gentemot den andra kallas kärande. Svarande benämns den part som blir stämd och får kravet riktat mot sig.

Målet registreras hos behörig domstol i form av ett tvistemål. Vilken domstol som är behörig att pröva tvisten varierar i det enskilda fallet beroende på om tvisten är en konsumenttvist eller en tvist mellan två privatpersoner alternativt två företag. Konsumenttvister prövas vanligtvis i den ort konsumenten är folkbokförd, i annat fall i den ort svaranden har sitt säte eller hemvist.

Av stämningsansökan ska framgå vilket eller vilka krav kärande riktar gentemot svarande. Dessa krav kallas för yrkanden. Ett yrkande kan exempelvis anges enligt följande ”Käranden yrkar att domstolen förpliktigar svaranden att till käranden utge 20 000 kronor”. I en och samma stämningsansökan kan ett eller flera yrkanden anges. Vidare ska framgå vilken rättslig grund respektive yrkande bygger på; det vill säga varför käranden har rätt i sak grundat på gällande rätt. Efter det att grunderna angetts bör sak omständigheter framgå.

Sak omständigheter är uppgifter parterna menar har inträffat. Dessa kan bestå i en beskrivning av händelseförloppet. Käranden ska även ange vilken preliminär bevisning

som ska läggas fram. Bevisuppgiften kan innehålla både muntlig och skriftlig bevisning. Muntlig bevisning kan bestå av partsförhör, vittnesförhör och sakkunnigförhör. Exempel på skriftlig bevisning är fakturor, avtal och bilder. Syftet med bevisuppgiften är att styrka sina påståenden.

I samband med att stämningsansökan ges in till tingsrätten betalar käranden ansökningsavgiften.

Avgiftens storlek varierar beroende på tvistens belopp. Om beloppet understiger ett halvt prisbasbelopp är ansökningsavgiften 900 kr, medan avgiften för tvister avseende ett belopp som överstiger ett halvt prisbasbelopp motsvarar 2 800 kr.

En stämningsansökan kan vara komplicerad att utforma, särskilt i de fall tvisten är av komplex art eller rör höga belopp. Det är viktigt att stämningsansökan innehåller korrekt och detaljerad information refererad till tillämpliga rättsregler. Upprättande av stämningsansökan är en åtgärd samtliga jurister och advokater vid Advokatfirman Beskow har stor erfarenhet av.

Efter registrering av målet skickar tingsrätten ut stämningsansökan till svaranden, vanligtvis till svarandens ombud. Svaranden föreläggs samtidigt att yttra sig över stämningsansökan inom cirka 14 dagar. Ett sådant yttrande kallas för svaromål.

Av svaromålet ska framgå om huruvida svaranden medger eller bestrider motpartens krav. Svaranden har möjlighet att på samma sätt som käranden ange grunder, sakomständigheter och bevisning i svaromålet. Svaranden kan även ange egna yrkanden.

Så snart svaromålet inkommit till tingsrätten föreläggs käranden att yttra sig över svaromålet. Samtidigt kontaktar tingsrätten respektive part med förslag på datum för en muntlig förberedelse.

Vid den muntliga förberedelsen träffas parterna med eventuella ombud inför en domare och en notarie. Domaren kallas för ordföranden. Den muntliga förberedelsen är ett enklare sammanträde med det huvudsakliga syftet att ge parterna klarhet i vad tvisten handlar om, reda ut frågor i målet och klargöra vilka ståndpunkter parterna har. Tingsrätten efterhör även om parterna kan förlikas vilket är angeläget av processekonomiska skäl men även av skäl hänförligt till parterna.

Parterna är ofta mer angelägna att följa ett beslut som träffats i samförstånd, än en dom som ensidigt bestämts av rätten och kanske inte fått det utfall parterna tänkt sig. Även om parterna inte tidigare lyckats träffa en samförståndslösning finns ofta goda chanser till detta vid en muntlig förberedelse. Det är viktigt att parterna närvarar vid den muntliga förberedelsen. Om någon av parterna inte inställer sig kan den parten få en tredskodom mot sig vilket innebär att han eller hon förlorar målet.

Notarien för ett protokoll över de uppgifter som framkommer under den muntliga förberedelsen. Kommer parterna överens antecknas förlikningen i protokollet. På parternas begäran kan domstolen stadfästa förlikningen genom dom vilket innebär att tvisten inte kan tas upp till prövning på nytt, utan slutligt är avgjord.

Kommer parterna inte överens och möjligheterna till en frivillig uppgörelse mellan parterna är uttömda kallar tingsrätten parterna till en huvudförhandling. Huvudförhandling kallas ofta för ”rättegång” i ett vardagligt språk. Parterna bereds möjlighet att inkomma med en slutlig bevisuppgift innan huvudförhandlingen.

En huvudförhandling är en muntlig process vilket innebär att parterna och eventuella vittnen ska höras muntligen, inte genom inlämnade eller upplästa inlagor. Domstolen får endast döma över det parterna tagit upp under förhandlingen.

Käranden inleder förhandlingen genom att ange sina yrkanden varefter svaranden anger sin inställning och eventuella egna yrkanden. Därefter framför parterna grunder och sak omständigheter.

Om parterna åberopat förhör med sig själva hörs de efter sak framställan. Efter förhör med parterna kallas eventuella vittnen in. Vittnena kallas in en i taget och börjar med att avlägga vittnesed. Talar vittnet medvetet osanning under ed kan personen dömas för ett brott som kallas mened. Samtliga förhör spelas in i syfte att kunna spelas upp i hovrätten om målet överklagas.

Huvudförhandlingen avslutas genom att parterna slutför sin talan vilket i ett vardagligt språk kallas plädering. Genom pläderingen knyter parterna ihop säcken och för en argumentation om hur rätten ska döma i målet samt vad som anses bevisat. Ordföranden avslutar genom att ange när dom meddelas i målet.

Är någon av parterna missnöjda med domen kan parten överklaga till hovrätten inom tre veckor från det att domen meddelades.