Målsägandebiträde

Att utsättas för brott medför ofta allvarliga konsekvenser. Hur man hanterar det och hur man mår varierar enormt. Är det fråga om ett allvarligt brott mot din person är det viktigt att du får rätt hjälp, både med det personliga och det juridiska. Är du utsatt för ett brott har du alltid rätt att biträdas av en advokat eller en jurist om du vill det. I vissa fall har du rätt att få ett målsägandebiträde förordnat av domstolen. Skillnaden är att Staten betalar kostnaden för advokaten om han eller hon förordnas som målsägandebiträde.

Vid vissa brott har du alltid rätt att få ett målsägandebiträde. I andra mål får du det bara om det finns skäl för det på grund av din relation till den misstänkte eller om du av andra skäl kan antas ha behov av ett sådant biträde. Du har oftast rätt att få den advokat du önskar förordnad som målsägandebiträde, tala om för Polisen redan vid första kontakten om du har något önskemål. Har du inget eget förslag kommer Tingsrätten att utse en advokat från deras lista över advokater som jobbar i området.

Målsägandebiträdets uppgift är att hjälpa dig under polisutredningen och vid en eventuell rättegång. Han ska även hjälpa dig med ditt skadeståndsyrkande om du drabbats av ett brott som ger rätt till skadestånd.

Polisutredningen

Hur ett brott utreds varierar mycket beroende på vilken typ av brott som utredningen handlar om. Detta är en sammanfattning av hur det oftast gå till. När Polisen får kännedom om ett brott är de skyldiga att göra en utredning. En del utredningar leds av Polisen direkt, medan andra leds av en Åklagare.

I bägge fallen är det polispersonal som gör själva utredningen, t ex håller förhör med inblandade personer. Utredningen kan bestå av både muntliga uppgifter (förhör) och mer tekniska utredningsåtgärder som t ex fingeravtryck, DNA, läkarundersökningar, tekniska undersökningar och undersökningar av mobiltelefoner.

Under utredningen kan du komma att kallas till förhör. Du måste komma dit, om du uteblir kan Polisen ta till tvång för att få dit dig. Före förhöret bör du träffa ditt målsägandebiträde för att gå igenom vad som hänt eller inte hänt samt för att du ska veta vilka rättigheter och skyldigheter du har vid ett polisförhör m.m.

Ditt målsägandebiträde sitter med som stöd och för att kolla att allt går rätt till och att det som sägs stämmer med det som skrivs ner. Om det är lämpligt kan målsägandebiträdet också ställa frågor när förhörsledaren är klar. När allt är klart tar förundersökningsledaren, som kan vara en Åklagare eller en Polis, beslut om det ska bli åtal och rättegång eller om utredningen läggs ner.

Om förundersökningsledaren tycker att han kan bevisa brott är han skyldig att väcka åtal, annars ska utredningen skrivas av. Om åklagaren bestämmer sig för att väcka åtal lämnar han in en stämningsansökan till Tingsrätten som senare kallar till rättegång.

Skadestånd

Den som utsatts för brott har ofta rätt till skadestånd. Är det ett stöldbrott har man rätt att få det stulna tillbaka, eller det stulnas värde om det inte går att få tillbaka. Vid brott mot din person har du rätt till skadestånd för sveda och värk, både fysiskt och psykiskt lidande.

Du har även rätt till skadestånd för den kränkning av din person brottet inneburit. Har brottet medfört att du förlorat inkomst eller drabbats av kostnader ska även detta ersättas. Beloppen varierar väldigt mycket, kontakta oss om du vill veta mer. Skadeståndet ska i första hand betalas av den som döms för brottet. Kan inte han betala kan man i många fall få skadeståndet från sin försäkring eller från den statliga Brottsoffermyndigheten.

Detta gäller även om ingen kan dömas för brottet, t ex om bevisningen inte räcker eller om det är okänt vem som begått brottet. Ditt målsägandebiträde hjälper dig med att beräkna skadeståndet och driver frågan om skadestånd i domstolen.

Rättegång – kallas även huvudförhandling

Om du kallas till rättegång måste du komma, annars kan du få betala vite (en slags böter för att man inte kommer när man ska). Har du ”laga förfall”, vilket betyder tillräckligt goda skäl för att inte komma, behöver du inte betala vite. Det är dock viktigt att du meddelar

Tingsrätten så snart du kan om du får förhinder. Är du sjuk behövs normalt ett läkarintyg som bevisar detta. Vid rättegången läser Åklagaren upp sitt yrkande, alltså sitt påstående om vad han anser att den misstänkte har begått för brott. Målsägandebiträdet läser upp ditt skadeståndskrav om du har ett sådant. Därefter meddelar försvararen vilken inställning den misstänkta har, om han erkänner eller förnekar brottet, hur han ställer sig till skadeståndet samt vilka omständigheter ni är ense om och vad ni inte är ense om.

Eftersom en rättegång är muntlig (domstolen har inte läst polisutredningen) kommer Åklagaren därefter att berätta sin version om vad som hänt, detta kallas sakframställning. Försvararen och målsägandebiträdet får därefter samma möjlighet. I samband med detta går man igenom den skriftliga bevisningen.

Efter sakframställningen hålls förhör, först med dig, därefter med den som är misstänkt för brott och sist med eventuella vittnen. Av dessa är bara vittnen tvungna att avlägga en vittnesed och lova att tala sanning. Efter den eden kan man straffas om man ljuger, straffet är oftast fängelse. Som brottsoffer behöver du inte avlägga någon vittnesed och du riskerar därmed inte straff om du skulle säga något som inte stämmer.

Efter förhören går man igenom den misstänktas personliga förhållanden (eventuellt straffregister och personutredning), denna del av rättegången kallas personalia. Efter den delen får åklagaren och advokaterna hålla var sin plädering, alltså argumentera för sina respektive ståndpunkter. Åklagaren pläderar normalt för en fällande dom.

Försvararen tar fram de argument som talar för ett frikännande om klienten förnekar brott och argumenterar om påföljd som bör bli aktuell och om eventuellt skadeståndskrav. Ditt målsägandebiträde argumenterar om skadeståndet, men kan även i vissa situationer också framföra argument i skuldfrågan och i fråga om påföljd (straff) för brottet.

Vill du ha mer information om rättegången så finns det kostnadsfritt på Domstolsverkets app ”Domstolsguiden”. Efter rättegången får du besked om när domen kommer. Ibland får du ett muntligt besked direkt efter rättegången, men det är vanligt att domen kommer först efter en eller två veckor. Om du är missnöjd med din dom är det viktigt att du meddelar din advokat det så snart som möjligt. En Tingsrättsdom kan bara överklagas i tre veckor, därefter är det för sent.