Försvararuppdrag

Att vara misstänkt för ett brott du begått är givetvis svårt. Att vara oskyldigt misstänkt är än värre. Oavsett om du är skyldig eller inte så har du rätt till ett bra försvar. En opartisk rättegång förutsätter att bägge sidor företräds av skickliga företrädare, åklagaren på ena sidan och försvarsadvokaten på den andra. Har du begått brott på grund av att du lever i en svår situation kan rätt påföljd hjälpa dig till ett bättre liv i framtiden.

Är du misstänkt för ett brott har du alltid rätt att biträdas av en advokat om du vill det. I många fall har du rätt att få en ”offentlig försvarare” förordnad av domstolen. Du har oftast rätt att få den advokat du önskar förordnad som offentlig försvarare, tala om för Polisen redan vid första kontakten om du har något önskemål.

Har du inget eget förslag kommer Tingsrätten att utse en advokat från deras lista över advokater som jobbar i området. Skillnaden mellan ”offentlig” försvarare och ”privat” försvarare är att Staten betalar kostnaden för en offentlig försvarare. Om du så småningom blir dömd för brott och har ekonomi för det kan du bli återbetalningsskyldig till Staten, annars stannar den kostnaden på Staten. Även om du har anlitat en privat försvarare kan du i vissa fall få ersättning för kostnaden från Staten om du blir frikänd vid en rättegång.

Du har rätt till offentlig försvarare om du är frihetsberövad som anhållen eller häktad, om du är minderårig, om försvarare behövs med hänsyn till utredningen om brottet eller om det är oklart vilket straff det kan bli om du blir dömd för något. Du har även rätt till offentlig försvarare om det finns särskilda skäl med hänsyn till dina personliga förhållanden eller med hänsyn till vad målet rör.

Tingsrätten kan förordna försvarare redan under polisutredningen. I de fallen biträder vi vid polisförhör och andra åtgärder under polisutredningen. I många mål förordnas försvararen först när utredningen är klar. I bägge fallen biträder vi dig vid rättegången, för din talan där och argumenterar kring frågor om skuld, skadestånd och eventuellt straff.

Polisutredningen

Hur ett brott utreds varierar mycket beroende på vilken typ av brott som utredningen handlar om. Detta är en sammanfattning av hur det oftast gå till. När Polisen får kännedom om ett brott är de skyldiga att göra en utredning. En del utredningar leds av Polisen direkt, medan andra leds av en Åklagare. I bägge fallen är det polispersonal som gör själva utredningen, t ex håller förhör med inblandade personer.

Utredningen kan bestå av både muntliga uppgifter (förhör) och mer tekniska utredningsåtgärder som t ex fingeravtryck, DNA, läkarundersökningar, tekniska undersökningar och undersökningar av mobiltelefoner. Under utredningen kan du komma att kallas till förhör. Före förhöret bör du träffa din försvarare för att gå igenom vad som hänt eller inte hänt samt för att du ska veta vilka rättigheter och skyldigheter du har vid ett polisförhör.

Din försvarare sitter med och kollar att allt går rätt till och att det som sägs stämmer med det som skrivs ner. Om det är lämpligt kan försvararen också ställa frågor när förhörsledaren är klar. När utredningen är klar bereds du och din försvarare tillfälle att gå igenom utredningen tillsammans för att bedöma om det är något mer som ska göras innan beslut tas om det ska bli åtal eller inte. När allt är klart tas beslut om det ska bli åtal och rättegång eller om utredningen läggs ner. Om förundersökningsledaren, som kan vara en Åklagare eller en Polis, tycker att han kan bevisa brott är han skyldig att väcka åtal, annars ska utredningen skrivas av. Om förundersökningsledaren bestämmer sig för att väcka åtal lämnar han in en stämningsansökan till Tingsrätten som senare kallar till rättegång.

Rättegång – kallas även huvudförhandling

Om du kallas till rättegång måste du komma, annars kan du få betala vite (en slags böter för att man inte kommer när man ska). Har du ”laga förfall”, vilket betyder tillräckligt goda skäl för att inte komma, behöver du inte betala vite. Det är dock viktigt att du meddelar Tingsrätten så snart du kan om du får förhinder. Är du sjuk behövs normalt ett läkarintyg som bevisar detta. Vid rättegången läser Åklagaren upp sitt yrkande, alltså sitt påstående om vad han anser att du har begått för brott. Om det finns ett brottsoffer som vill ha skadestånd tas även det upp.

Därefter meddelar försvararen vilken inställning du har, om du erkänner eller förnekar brottet, hur du ställer dig till skadeståndet och vad ni i övrigt är ense om och vad ni inte är ense om. Eftersom en rättegång är muntlig (domstolen har inte läst polisutredningen) kommer Åklagaren därefter att berätta sin version om vad som hänt, detta kallas sakframställning. Försvararen för därefter samma möjlighet. I samband med detta går man igenom den skriftliga bevisningen. Efter sakframställningen hålls förhör, först med brottsoffret om det finns ett sådant, därefter med den som är misstänkt för brott och sist eventuella vittnen.

Av dessa är bara vittnen tvungna att avlägga en vittnesed och lova att tala sanning. Efter den eden kan man straffas om man ljuger, straffet är oftast fängelse i 4-6månader. Efter förhören går man igenom den misstänktas personliga förhållanden (eventuellt straffregister och personutredning), denna del av rättegången kallas personalia.

Efter den delen får parterna hålla var sin plädering, alltså argumentera för sina respektive ståndpunkter. Åklagarna pläderar normalt för en fällande dom. Försvararen tar fram de argument som talar för ett frikännande om klienten förnekar brott och argumenterar om påföljd som bör bli aktuell och om eventuellt skadeståndskrav.

Om det finns ett målsägandebiträde (se separat artikel om det uppdraget) så biträder han brottsoffret med bl.a. skadeståndet och argumenterar om det. Vill du ha mer information om rättegången så finns det kostnadsfritt på Domstolsverkets app ”Domstolsguiden”. Efter rättegången får du besked om när domen kommer. Ibland får man ett muntligt besked direkt efter rättegången, men det är vanligt att domen kommer först efter en eller två veckor.

Om du är missnöjd med din dom är det viktigt att du meddelar din advokat det så snart som möjligt. En Tingsrättsdom kan bara överklagas i tre veckor, därefter är det för sent.