Familjejuridik

Vid en skilsmässa eller separation påverkas alla inblandade känslomässigt av situationen.Föräldrar kan ställas inför svåra val som har med barnets vårdnad, boende och umgänge att göra. Föräldrar kan ha olika åsikter och svårt att komma överens i frågor som rör barnet.
Då kan det vara bra att ta hjälp av en advokat eller jurist för att hitta en lösning.
I familjerättsliga tvister har du ofta rätt till rättshjälp eller rättsskydd för att täcka dina kostnader. Vi hjälper dig att ansöka om det.

Innan du bestämmer dig för att inleda en rättsprocess så bör du först ha försökt komma överens med den andra föräldern vid familjerätten, som är en del av socialtjänsten. Familjerätten erbjuder kostnadsfria samarbetssamtal. Det finns även möjlighet att träffa gemensamma avtal. Ett avtal som skrivs hos familjerätten blir juridiskt bindande på samma sätt som en dom i tingsrätten om socialnämnden i kommunen beslutar att godkänna avtalet.

Kan föräldrarna inte komma överens i frågor som rör barnet kan det bli nödvändigt att vända sig till en domstol. I frågor som rör barn ska domstolen alltid se till barnets bästa. Vid bedömningen om vad som kan vara bäst för barnet ska det fästas särskilt avseende vid barnets behov av en nära och god kontakt med båda föräldrarna. Barnets bästa måste avgöras i varje enskilt fall utifrån en bedömning av de individuella förhållandena.

Även barnets egen vilja beaktas i förhållande till barnets ålder och mognad. Utgångspunkten är att gemensam vårdnad är det bästa för barnet, när inte särskilda skäl talar däremot. Sådana särskilda skäl kan vara att en förälder är olämplig som vårdnadshavare tex för att föräldern har missbruksproblematik eller för att föräldern gjort sig skyldig till våld mot barnet eller den andra föräldern.

Om en förälder saboterar relationen mellan barnet och den andra föräldern kan även detta vara skäl för ensam vårdnad. Ett annat särskilt skäl som kan tala emot gemensam vårdnad är att konflikten mellan föräldrarna är så svår och djup att det är omöjligt för dem att samarbeta i frågor som rör barnet. Att en förälder motsätter sig att barnet får nödvändig vård kan också vara grund för ensam vårdnad.

Det krävs dock att du kan bevisa för domstolen att barnet verkligen är i behov av vård, utredning eller insatser. Förutom frågan om vårdnad kan domstolen även besluta om var barnet ska ha sitt stadigvarande boende och hur ofta barnet ska träffa den andre föräldern. När det gäller kostnader för eventuella umgängesresor är huvudregeln att den förälder som ska träffa barnet ansvarar för dessa.

Är det mer än tio mil mellan föräldrarna kan domstolen dock besluta att kostnaden ska fördelas mellan föräldrarna utifrån respektive förälders ekonomiska förmåga. En domstolsprocess inleds med att ansökan om stämning ges in till domstolen. Den som inger stämningen kallas kärande och motparten kallas svarande. När en stämningsansökan skickas ut till svaranden får denna då en möjlighet att bemöta det som käranden begär och påstår. Efter några veckor kommer kärande och svarande med respektive ombud träffas i domstolen vid en så kallad muntlig förberedelse.

Den muntliga förberedelsen syftar till att reda ut vad som är tvistigt, vilka bevisfrågor som finns och att lägga upp en tidsplan för den fortsatta processen. Domstolen har också en skyldighet att försöka få parterna att finna en samförståndslösning, det vill säga komma överens i frågan.

Är barnet och föräldrar i behov av skyndsam hjälp kan tingsrätten, efter parts begäran, meddela ett interimistiskt beslut (tillfälligt beslut) som gäller under tiden målet pågår och i avvaktan på ytterligare utredning och slutgiltig dom.

I familjerättsliga mål har domstolen ett eget utredningsansvar. Det är därför vanligt att domstolen inhämtar en vårdnads-, boende- och umgängesutredning. En familjerättslig utredning ska enligt huvudregeln redovisas till domstolen inom fyra månader. I en sådan utredning brukar familjerätten intervjua föräldrarna och i vissa fall barnen (om det bedöms lämpligt med hänsyn till bl.a. barnets ålder och mognad).
Under utredningstiden görs även hembesök och information från andra referenspersoner som kuratorer, skolpersonal och släktingar inhämtas.

Försök att alltid ha en bra dialog, såväl med socialtjänsten och familjerätten som med den andra föräldern. Tänk på att barn alltid mår bäst att hållas utanför en konflikt mellan föräldrar. En rättsprocess avslutas med huvudförhandling (rättegång). Inför en huvudförhandling får båda parter möjlighet att inkomma med uppgift om vilken bevisning som åberopas. Det kan vara både skriftlig och muntlig bevisning (tex vittnen).

Är man inte nöjd med en dom eller ett beslut från tingsrätten kan det överklagas till Hovrätten och därefter till Högsta domstolen.
I familjerättsliga mål är det dock inte ovanligt att parterna med stöd av sina ombud finner en samförståndslösning så att en rättegång kan undvikas. Välkommen att kontakta oss!